TULPANTRÄDET.

Tulpanträdet

Måndag 30 juni.

(Rekonstruerad.)

Av en god vän fick jag veta att det fanns ett Tulpanträd på Södermalm här i Stockholm. Vi hittade det och upptäckte även blommorna, trots att de försökte gömma sig.

Det stora trädet är Tulpanträdet.

Blommorna sitter inne i grenverket.

Blomma i närbild.
(Tur att jag har 12 gånger zoom)

Vi hade även turen att hitta trädet när solen tittade fram mellan ösregnen.

Slut
Torsten

TISDAGSGRUPPEN. Lidingö.

Vandring på Lidingö
2008-05-27.

(Rekonstruerad)
Vi var 13 deltagare, som steg av bussen vid Kvarnens hållplats vid halv-elvatiden.

Gertie ledde vandringen på Södra Lidingö, ca. 6 kilometer.
Det var glödande sol och de som hade jackor på sig slängde snabbt av dem.
Lidingö visade sin allra bästa sida med mängder av blommor och en fågelorkester.
Underbart!
Vi rastade på en stenmur vid den kvarlämnade ladan till den rivna gården Stockby.
Där kunde vi se ut över Lidmans fågelsjö. I närheten av sjön betade en spridd fårhjord, som ett par skickliga hundar snabbt förde ihop till "vårdarinnan", som bjöd på friskt vatten. Alla lammen var svarta trots att tackorna var ljusa.
En sådan dag glömmer man inte.
Tack Gertie!

Rastplatsen.

Fårhjorden.

En mamma med fyra barn.

Ett par bråkstakar hade just avklarat ett slagsmål.

Ett annat barn attackerar sin mamma för att få en skvätt mjölk.

En sten med Tjärblomster vid foten.

Blommorna.

Tjärblomstren i närbild.


Resterna av Stockby gård.

Ett fält med Ryssgubbar.

Ryssgubbarna.

En Ryssgubbe, rak i ryggen.

Slut

Torsten

TISDAGSGRUPPEN. Gökotta.

Gökotta på Notholmen
20 maj 2008.

(Rekonstruerad)

Klockan 07.50 tog vi buss 875 från Gullmarsplan till Tyresö kyrka. Där skulle vi ha vår traditionella Gökotta på Notholmen. Vi var 22 deltagare. Första gången vi hade gökotta här var år 1999, alltså 10:de gången.
Vi njöt av den vackra naturen och minst lika mycket av festmaten, som vi hade med oss.
Någon gök hörde vi inte, men vi hade med oss gökar. Någon enstaka näktergal sjöng för oss. Annars fick vi själva gemensamt svara för sången. Ku Ku Ku och H---an går.Det var soligt och hygglig temperatur, med undantag av en regnskur med jättestora droppar, som nog skulle varit hagel.
Ansvarsgruppen svarade för arrangemanget, men som vanligt vid gökottorna, så var det Stina E, som höll i styret.
En mycket trevlig förmiddag.

Tyresö kyrka.

Tyresö slott.

Mängder av blommor i sluttningen nedanför Slottet.


Tulpangrupp.



Gångvägen utmed slottsparken.

En jättestor ek.

En knäckepil hade hamnat på land.

En blodlönn.

Det fanns stora fält med gullvivor.

Festen närmar sig sitt slut.

Slut.

Torsten

SKAGENRESAN. Dag 4.

(Rekontruerad)
Torsdag 12 juni.

När vi ätit en god frukost på hotellet, startade hemresan. Efter en kaffepaus på en rastplats, nådde
vi Karlsborg. Där åt vi lunch på restaurang Idas Brygga.
Ida Andersson var för 100 år sedan ett bekant namn i Karlsborg. Hon bodde där restaurangen nu ligger och hade arbetat upp sig till en av ortens rikaste och viktigaste personer. Hon drev allt från hamnkontor till sko- och livsmedelsförsäljning och utlåning av pengar. Hennes hjärta var av guld. Utanför hennes stuga fanns en ljugarbänk, där det diskuterades och skvallrades. (Källa Idas bryggas hemsida)

Efter den goda lunchen följde en äventyrstur genom fästningens gamla försvarssystem.
Den bärjade med en film, som beskrev hur livet på fästningen kunde se ut år 1865, när en kurir från Stockholm mitt under en gala i Generalssalen, anlände med budskapet, att fiender hade invaderat landet och det groteska anfallet som följde.

. Därpå presenterades fästningen och försvarsidén och äventyrsturen började.
Den ledde oss under jorden i Gravkaponjären under vilt dunder och smällande. Vi upplevde bl. a. hur soldaterna försvarade fästningen, hur förvaltare bodde i fästningens torn och livet på Bulta Majas krog. Fästningen var också en reservplats för kungafamiljen, riksdag och regering samt Sveriges guldreserv under ofredsår. År 1939 placerades guldreserven i fästningens guldvalv, som visades under turen.

Slutvärnet var den sista försvarslinjen med förläggning för soldaterna och expeditioner m. m. Det är 678 meter långt och Europas längsta bostadsbyggnad.

Garnisionskyrkan ligger i anslutning till mittornet. Där finns även fästningsmuseet. Kyrksalen var också avsedd för riksdagens och regeringens sammanträden.

Bilder från Äventyrsturen.

Till vänster Götiska valvet, huvudporten till fästningen.

Presentation av fästningen.


Denna och bilden nedan föreställer hantverkare, som tillsammans med fångar, bönder och andra byggde fästningen av sandsten från Omberg.

En vakt ropar ut vägen vi skall gå.

En del av kasernområdet när man kommer in genom huvudporten Götiska Valvet.


Vi står utanför Västra Tornet, där regementsexpeditionen finns, beredda att gå under jorden i Kaponjären. Följande bilder är därifrån. Det var kolmörkt, belysningen var bara tänd när objekten visades och det var risk att slå huvudet i de låga valvportarna.

En hantverkare.


En soldat vid en kanon.

Det fanns bostäder för befäl i tornen. Här förvaltare Forsberg med en kanon i vardagsrummet.

En expedition.

Bulta Majas krog.

Bulta Maja.

Guldvalvet där chefen noga kontrollerar guldtackornas vikt, så att ingen gnagt bort en flisa.

Vallgraven framför Kaponjären med valv för uppfångning av kulor. Nu var det slut på "kriget" och våra öron och andra sinnen ....

.... fick vila i solskenet uppe på vallen, där vi kunde se de yttre försvarsenheterna.

Det intressanta besöket i Karlsborg, där jag jobbat i många år, var slut och vi styrde kosan mot Stockholm.
Vi kom till Cityterminalen kl 20.25, fem minuter före planerad tid.
Bravo Åke!

Ännu en gång hade vi gjort en härlig resa tillsammans och fått nya upplevelser. För dessa och att allt övrigt fungerade perfekt, vill jag tacka Bertil och makarna Sundberg.
TACK!
Nu är Skagenresan slut.
Torsten